ohlundskan

Jaha, idag har det faktiskt hänt en spännande sak. Jag hade varit i mamma och pappas hus och var på väg hem till mig. När man går från dem går man igenom ett litet grönområde på en anlagd liten grusstig/väg som går bakom några radhus. Denna stig leder upp till vägen som går nedanför de stora vita höghusen snett ovanför badhuset. Jag har alltid Twiggy lös då hon alltid följer med mig och aldrig springer fram till någon främmande hund eller person. Så Twiggy stannade och luktade på något och jag cyklade upp till vägen och väntade där på henne (ca 20 m framför henne). Innan jag cyklat upp hade jag lagt märke till ett pensionärspar som promenerade med sin Irish softcoated wheaten terrier, ganska tjock var den också. Damen hade rullator och mannen höll hunden i koppel. "Hmm" tänkte jag, "undrar om det är samma hund som drog jättemycket vars husse knappt kunde hålla i den som vi träffat på tidigare". Det hade varit en gammal man men en likadan hund. Mannen hade verkligen kämpat för att hunden inte skulle springa fram till Twiggy och sett vettskrämd ut. Och twiggy hade inte ens tittat på den utan bara gått förbi.
Jaja, tänkte jag, de håller ju i hunden och är på väg bort från oss.
Men icke, jag står och väntar på twiggy och gör mig redo att fortsätta cykelturen då hon kommer springande till mig, och plötsligt hör jag bara massa tokhögt skällande, vänder mig om, ser hunden rusa mot twiggy med kopplet hängade i marken, vänder mig till höger och ser kvinnan med rullatorn på vägen och mannen liggande i gräset ca 5 m från vägen (är som en liten backe från vägen neddåt). Får värsta paniken att hunden ska äta upp min gullegris och springer fram och börjar låta dovt och säga bort till hunden, vill som inte sparka på hunden då den ännu bara hoppar mot/på henne och inte biter henne, utan försöker fösa undan den med benen. Hundjäveln fattar inte piken, twiggt försöker springa bort från hunden lite försiktigt (hon är ju så snäll stackarn så hon vågar inte försvara sig) och kommer upp på trottoaren, jag kommer då på idén att ta hunden i hans koppel som hänger löst och drar bort han hur lätt som helst. Som tur var bet han ju aldrig Twiggy men är ju inte så kul med en främmande hund som attackerar henne. Går med hunden till damen med rullator som sakta rört sig mot oss (kommit typ halvvägs) och ger henne hunden. Hon ber så hemskt mycket om ursäkt och jag frågar hur det har gått för mannen som fortfarande ligger kvar i gräset, hans huvud verkar dock sticka upp och titta på oss. Hon verkar inte bry sig så mycket om honom men jag ser att han börjar resa sig så jag börjar gå därifrån. Vänder mig senare om och ser att han går upp iaf. Får säkert ont i kroppen imorgon då han ramlat.

Men jag tycker inte att man ska ha en hund som kan dra omkull en bara för att den ser en annan hund gå. Särskilt då jag sett tidigare hur svårt det varit för den gamle mannen att hålla i hunden tidigare. Men samtidigt förstår jag ju att det är deras älskling.